BG1.jpg

Blogg

Adhd hos äldre – Åren går, adhd består

För tjugo, trettio år sedan trodde vi att adhd var en diagnos hos vissa barn och unga. Idag vet vi att diagnosen sällan växer bort. Och vi lever längre idag än någonsin tidigare. Trots det vet vi rätt lite om adhd i en åldrande befolkning. Därför ska det bli spännande att följa Attentions nya projekt Äldrelyftet – åldras och må med adhd.



De flesta studier är överens om att ungefär fem till sju procent av befolkningen, världen över och så länge vi kunnat mäta, har så stora svårigheter på grund av hyperaktivitet, impulsivitet och ouppmärksamhet att de uppfyller kriterierna för en adhd-diagnos. Men hur många äldre människor med adhd känner du? Jag träffar en del. Men trots att det nu faktiskt börjar komma studier om personer över sextiofem år, (bland annat från vår svenska forskare Taina Lehtonen) som visar att runt tre procent av alla svenskar över sextiofem år lever med adhd så lyser dessa diagnostiserade äldre med sin frånvaro. För trots att forskningen också visar att de har samma typ av svårigheter som yngre personer, så har de sällan fått någon regelrätt utredning eller behandling. Det var kanske helt enkelt inte så man förklarade deras svårigheter när de var barn och unga? Men många äldre börjar faktiskt fundera och omvärdera sitt livsmönster i samband med att ett barn eller barnbarn fått en adhd-diagnos.

- Jag har fått flera berättelser från mor- och farföräldrar där de känner igen svårigheter och beteenden hos sig själva, och även hos sina föräldrar, när barnbarnen får sin diagnos, berättar Äldrelyftets projektledare Annika von Schmalensée. En del berättar även att de nu förstår varför deras egen barndom var så kaotisk och full av konflikter.

Jaha, och varför ska man börja dra i de här trådarna på livets höst, tänker du kanske? Personer över sextiofem behöver ju oftast inte jobba ändå och det är väl ingen mening med att strö diagnoser till höger och vänster om det inte är till någon nytta i samhället? Eller? Men faktum är att vi har väldigt mycket att vinna på en bättre förståelse av de neuropsykiatriska diagnosernas uttryck under olika faser av livet, även under ålderdomen.


Vi vet sedan tidigare att adhd inte bara innebär en ökad risk för psykiatrisk samsjuklighet, utan även för livsstilsrelaterade kroppsliga sjukdomar. Övervikt, hjärt-kärlsjukdom, mag-tarmåkommor och smärtproblematik är bara några exempel på tillstånd som är vanligare vid adhd jämfört med jämnåriga utan adhd. Och vi kan bemöta, behandla och i många fall förhindra många av de negativa hälsokonsekvenserna adhd kan föra med sig genom att ta ett generations- och livsloppsperspektiv. För de allra flesta äldre med adhd har levt ett helt liv utan diagnos och utan att förstå ett mönster av upprepade svårigheter och misslyckanden.

Annika bekräftar bilden av att många äldre som hon pratat med berättar om ett liv kantat av svårigheter som utmattningsdepressioner, uppbrott från jobb och familj men även möten med en oförstående och inte sällan dömande omgivning.

- Vissa har hittat strategier för att få struktur på tillvaron och i arbetslivet, strategier som ofta rasar när de slutar arbeta. I Äldrelyftet vill vi lyfta ADHD ur ett livsloppsperspektiv med stöd och insatser i alla skeden i livet – särskilt för de äldre!

Och vissa av svårigheterna som kännetecknar adhd – ouppmärksamhet, glömska, nedsatt uthållighet och svårigheter att organisera och planera– skulle ju faktiskt även kunna vara tidiga tecken på demens. Kan det vara så att några av besökarna på våra minnes- och demensmottagningar inom geriatriken i själva verket är äldre med odiagnostiserad adhd? Vi vet i alla fall att man har en högre risk att drabbas av demens om man lever ett liv med obehandlad adhd. För närvarande vet vi för lite för att kunna säga exakt varför adhd ökar risken för demens. Men eftersom obehandlad adhd ökar risken för övervikt, stress, sömnproblem, svårigheter att få till regelbundna och hälsosamma kost- och motionsvanor och att man oftare röker och använder alkohol på ett riskfyllt sätt tror man att det sambandet förklarar åtminstone en del av risken. Forskarna tittar nu på om det - utöver ovan nämnda riskfaktorer- finns en ökad risk för demens utifrån den stress som adhd i sig orsakar på ett åldrande nervsystem. Vi kommer antagligen snart att veta mer om detta och om vad vi i så fall behöver göra för att minska den risken också.

Men något som forskningen redan nu visar är att äldre med adhd har samma svårigheter och lidande som yngre med diagnosen. Glädjande nog visar även forskning att man även vid äldre år har mycket nytta och glädje av att få rätt diagnos och förklaringsmodell. Det är aldrig försent att göra en utredning. Man får en ökad förståelse och insikt och kan ofta använda den till att förbättra sina relationer, sin hälsa och livskvalitet. Här kan du läsa mer om hur en neuropsykiatrisk utredning går till.

Annika har en förhoppning om att Äldrelyftet kan erbjuda äldre personer, och deras anhöriga, dela sina erfarenheter och sprida kunskap om att adhd inte har någon ålder.

- Med sina berättelser kan de ge hopp om att förändring är möjlig, att en diagnos även sent i livet kan betyda mycket för livskvaliteten.

Men eftersom personer över sextiofem i princip alltid och mycket effektivt utesluts ur forskningsstudier som undersöker effekter och säkerhet av adhd-läkemedel så finns det tyvärr idag mycket lite rekommendationer kring adhd-medicinering för äldre. Det kommer i praktiken att handla om en avvägning mellan hur allvarliga symtom man har, hur stor nytta man tror att mediciner skulle kunna göra och vilka risker de skulle kunna innebära i varje enskilt fall. Men mediciner är bara en del i behandlingsinsatserna vid adhd. En väldigt viktig del är det som vi kallar psykoedukation, nämligen att lära sig mer om hur just den egna adhd-profilen ser ut och förstå sina individuella styrkor och sårbara sidor. Genom ökad självinsikt kan man också ta större ansvar och en mer aktiv del i sin egen hälsoresa. Och nu blir det hälsoekonomiskt intressant på allvar.

Många äldre är av olika anledningar nämligen redan patienter inom hälso- och sjukvården. Så om du arbetar i vården, äldreomsorgen eller socialpsykiatri, betänk att cirka tre procent av dem du möter statistiskt sätt borde ha haft en adhd-diagnos. Kanske skulle inte bara de odiagnostiserade äldre tjäna livskvalitet och självrespekt på att få en förklaringsmodell för sina svårigheter? Sannolikt skulle vi som vårdpersonal och samhälle också tjäna på att förstå denna stora grupp av människor som inte sällan har ett pärlband av kontakter med samhällets stödfunktioner på ett lite mer nyanserat sätt. Alla de livsstilsrelaterade riskfaktorer som vi vet är förknippade med både adhd och demenssjukdomen kan vi ju faktiskt påverka och förebygga med rätt insatser. Och på samma sätt som det aldrig är för sent att skaffa sig en lycklig barndom är det faktiskt aldrig försent att börja skapa sig nya, mer hälsosamma, vanor.


- Vi behöver tillsammans synliggöra gruppen äldre med adhd. Vi behöver höja kunskap och medvetande om att adhd inte har någon ålder och att det aldrig är försent att få en diagnos. Först då kan vi minska diskriminering och stigma i samhället och inte minst öka livskvaliteten hos personer med egen erfarenhet. Genom bred samverkan utifrån olika perspektiv hoppas vi att fler får den hjälp och det stöd de har rätt till, säger Annika.

Vill du veta mer om Äldrelyftet – åldras och må bra med adhd? Kontakta då projektledaren Annika på annika.schmalensee@attention.se eller besök webbplatsen här.


Här kan du läsa mer om adhd hos äldre i Läkartidningen, en artikel skriven av Lotta:

I Lakartidningen - adhd hos aldre
.pdf
Download PDF • 86KB

//Lotta och Annika





 

Herrljungagatan 1 
506 30 Borås
0708 60 74 75

Vardagar: 8.30 – 17.00

Nordlinds väg 95

217 73 Malmö

0733 42 72 38

Vardagar: 8.30 – 17.00

Stockholm (huvudkontor) 
info.stockholm@smartpsykiatri.se

Svärdvägen 25 B
182 33 Danderyd
0700 98 27 09

Vardagar: 8.30 – 17.00
Telefontid: 13.30 – 15.30

Dag Hammarskjölds väg 13
752 37 Uppsala 
0700 98 23 58

Vardagar: 8.30-17.00

Vardagar: 8.30 – 17.00

Kungsgatan 22
352 33 Växjö
0708 69 65 58

 

SMARTP_T.png