BG1.jpg

Blogg

Adhd, skadligt bruk och beroende

Uppdaterad: aug 28

Vi säger ofta att adhd är en riskfaktor för skadligt bruk av alkohol eller droger, men vad menar vi egentligen med det? Är det effekterna av negativ uppmärksamhet från föräldrar, fel insatser från skolan, misslyckande i kamratrelationer eller rent av konsekvenser av upprepade trauman i barndomen som gör att man söker sig till miljöer med andra som har liknande problem. Eller är det en typ av självmedicinering mot rastlöshet och impulsivitet som gör att man har större risk att testa och sedan fastna för alkohol eller någon drog?


Oavsett vad vi vuxna vill och hoppas, vet vi vet att många ungdomar någon gång kommer att prova att röka eller snusa. En del kommer testa alkohol och vissa till och med droger. Trots att vi alla vet att det är förbjudet och inte är särskilt hälsosamt vare sig för kroppen eller hjärnan. Det finns idag mycket forskning som visar att ungdomar med adhd provar tobak, alkohol och droger tidigare än sina jämnåriga kamrater. Mycket tyder dessutom på att de lättare fastnar i ett skadligt bruk om de väl testar. Och att de har svårare att dra nytta av de behandlingsinsatser som de senare erbjuds. Vi ser också att både adhd och beroendesjukdom verkar förekomma oftare i vissa familjer än i andra. Som om dessa två tillstånd hänger ihop på något mer sätt. Det tycks alltså finnas faktorer som verkar kunna påverka både risken för att drabbas av adhd och risken för att utveckla beroende.

Genom historien är det många som intresserat sig för det här sambandet och förklaringarna har tidigare ofta handlat om att vissa barn som växer upp i familjer där en förälder har problem med alkohol och droger på sikt själva ”lär sig” att hantera svåra saker genom alkohol eller droger (så kallad modellinlärning). Det finns även teorier om att barn som växer upp under kaotiska betingelser uppvisar adhd-symtom som en reaktion på dessa svåra livsomständigheter. Modern psykiatrisk forskning har dock tagit en delvis annan vinkel på detta kända samband. Vi har genom olika typer av familj- och tvillingstudier kunnat visa att det finns gemensamma genetiska sårbarhetsfaktorer som ökar risken för både beroendesjukdom och adhd. Det betyder inte att alla som har adhd kommer att drabbas av alkohol- eller drogberoende, men att man i många fall är mer känslig för det. Det kommer alltså inte i första hand att handla om gener eller miljö utan mer om generna sin miljö. Det är viktig kunskap för ungdomarna själva, deras föräldrar och för hälso- och sjukvården. Man har alltså stor anledning att vara särskilt rädd om sig själv och sina barn om någon i familjen har adhd. Och vi som utreder adhd frågar alltid efter om det funnits någon i släkten som lidit av beroendesjukdom, för det ger oss viktig kunskap om den ärftliga risken även för adhd.

Dessutom har modern hjärnavbildningsforskning kunnat visa oss att det till stor del verkar vara samma delar och funktioner i hjärnan som är inblandade vid både adhd och beroende. Många med adhd beskriver ju hur svårt det är att stå emot frestelser eller att de alltid faller för kortsiktiga njutningar på bekostnad av mer långsiktiga önskningar och mål. Och vid både adhd och beroende är hjärnans belöningssystem och signalsubstansen dopamin inblandade.

Belöningssystemen ligger djupt inne i våra hjärnor och är nära sammankopplade med flera andra viktiga delar och funktioner i hjärnan. Även om våra människohjärnor är väldigt avancerade jämfört med många av våra fyrfotade släktingar ute i naturen så ser faktiskt våra belöningssystem nästan precis likadana ut. Det verkar alltså som om naturen och evolutionen velat behålla dem oförändrade, trots att så mycket annat i våra hjärnor utvecklats och förändrats. Och det är kanske inte så konstigt för dessa belönings- och motivationssystem hjälper oss nämligen att styra våra beteenden mot det som är bra och viktigt för oss i stunden. Vi kan ta blixtsnabba beslut som ökar chansen både för vår egen och hela artens fortlevnad. Vi ser något som är ätbart och passar på, vi ser något som är farligt eller hotfullt och drar oss undan.

Så varje gång vi gör något som naturen tycker är bra för oss frisätts dopamin i belöningssystemen. Det gör att vi får en känsla av välbehag och tillfredsställelse och utan att ens behöva tänka på saken vill vi upprepa det beteendet igen. Det händer när vi äter något gott, motionerar eller har sex. Allt detta är ju saker som naturen gärna vill att vi ska göra mer av. Så att vi får energi, håller oss friska och förökar oss. Dessvärre är våra belöningssystem inte så särskilt pålitliga och användbara när det kommer till att navigera oss mot mer långsiktiga mål i livet. För detta behöver belöningssystemen samarbeta med vårt mer analytiska tänkande. Vi behöver kunna planera och tänka kring konsekvenser av olika val på både kort och lång sikt. 

De så kallade ”naturliga belöningarna” som mat och sex frisätter dopamin. Problemet är bara att dessa dopaminduschar inte alls kan mäta sig med nivåerna som frisätts när vi dricker alkohol eller tar droger. Vi vet också att man vid adhd både kan ha svårare att aktivera sina belöningssystem samtidigt som de i vissa fall reagerar starkare när de väl aktiveras. Många med adhd kan beskriva det som en rastlös känsla av att ”inget är riktigt bra men inte heller fel” och att det är så svårt att avstå från en omedelbar belöning för att uppnå en större vinst lite senare. Så dopamin spelar en central roll både vid adhd och utveckling av beroende. Vi tänker alltså att man vid adhd har ett belöningssystem som reagerar annorlunda på både naturliga dopaminduschar och dem vi skapar på konstgjord väg via alkohol eller droger. Det kan bland annat förklara varför många med adhd beskriver att de kan ha så svårt att sluta med något som upplevs belönande och lustfyllt, eller att skifta fokus eller aktivitet när man väl börjat med något (det som ibland kallas för hyperfokus).

Men det kan inte upprepas tillräckligt många gånger: Att ha adhd är inte detsamma som att leva utan kontroll på sina belöningssystem. Det är inte heller detsamma som att man per automatik kommer att få problem med alkohol eller droger. Det handlar bara om att man ofta måste lära känna sina belöningssystem utifrån lite andra förutsättningar än de flesta andra. Med kunskap och stöd kan man navigera alldeles utmärkt med sitt känsliga belöningssystem och många personer med adhd lyckats till och med vända dessa känsliga belöningssystem till sin fördel. Samtidigt är det viktigt att personer med adhd och beroende får rätt stöd och hjälp inom vården. Därför behövs kunskap om båda tillstånden när det kommer till både utredning och behandling. SMART psykiatri bidrar till denna kunskapsspridning på många olika sätt. Vi har precis skapat Sveriges första och enda specialistkurs för psykologer om bemötande, tidig upptäckt, utredning och behandling vid NPF och beroende. Läs mer om kursen här och här kan du ta del av kursplanen.

658 visningar
 

Herrljungagatan 1 
506 30 Borås
0708 60 74 75

Vardagar: 8.30 – 17.00

Nordlinds väg 95

217 73 Malmö

0733 42 72 38

Vardagar: 8.30 – 17.00

Stockholm (huvudkontor) 
info.stockholm@smartpsykiatri.se

Svärdvägen 25 B
182 33 Danderyd
0700 98 27 09

Vardagar: 8.30 – 17.00
Telefontid: 13.30 – 15.30

Dag Hammarskjölds väg 13
752 37 Uppsala 
0700 98 23 58

Vardagar: 8.30-17.00

Vardagar: 8.30 – 17.00

Kungsgatan 22
352 33 Växjö
0708 69 65 58

 

SMARTP_T.png