BG1.jpg

Blogg

  • Martina Nelson

Npf, graviditet och förlossning - Om vikten av anpassning utifrån individuella behov

I gästkrönika och del två av tre på tema neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (npf), graviditet, förlossning och föräldraskap möter vi Malin Thorsell som är gynekolog, förlossningsläkare och KBT-terapeut. Hon berättar om vikten av kunskap och förståelse för att ge alla, med och utan diagnos, en bra start i sitt föräldraskap.



Sedan 5 år tillbaka är jag ansvarig för samtalsenheten på BB Stockholm. Här möter jag kvinnor med psykisk skörhet med eller utan förlossningsrädsla. Under de senaste åren har andelen gravida kvinnor som har neuropsykiatriska diagnoser som kommer till samtalsenheten ökat. Oavsett om man har en neuropsykiatrisk diagnos eller inte, så är funderingarna inför förlossningen och det kommande föräldraskapet många.


Hos personer med npf kan man behöva skräddarsy planeringen för att anpassa stödet vid födandet efter de individuella behov som diagnosen medför.

Vi brukar försöka ha ett första orienterande samtal med den gravida kvinnan i graviditetsvecka 24-26. Då får vi ta del av kvinnans bakgrund. Kvinnan får då möjlighet att ge oss en uppfattning om vilken typ att stöd hon kan behöva under graviditeten, förlossningen och den första tiden som nybliven förälder. Tillsammans gör vi en individanpassad förlossningsplanering. Denna planering dokumenteras i kvinnans journal. Planeringen beror på vilket behov av stöd kvinna har och ofta träffas vi med regelbundenhet fram till barnets födelse.


Lotta Borg Skoglund på SMART Psykiatri har möjliggjort en ökad kunskap och förståelse hos personalen på BB Stockholm. All personal har fått lära sig om hur man med relativt enkla medel kan ge trygghet och känsla av delaktighet hos den gravida kvinnan när hon har en neuropsykiatrisk diagnos. Under födandet försöker vi att ge enkla och korta instruktioner. Vi berättar om vad som kommer att hända framåt, ett steg i taget och aldrig med längre framförhållning än 60 minuter. I möjligaste mån strävar vi efter att hålla nere antalet personer ur personalen som kvinnan/paret behöver träffa. På så vis ökar man förutsättningarna för att skapa en så lugn miljö som möjligt med få förändringar och störande stimuli. Den personal som är närvarande tar del av den förlossningsplanering man gjort upp i samband med de förlossningsförberedande samtalen. I de fall som kvinna har särskilda önskemål om hur hon vill bli bemött så kommer det att framgå av planen. Det kan handla om att man ska undvika bildspråk, utan istället uttrycka sig konkret. Ibland kan det handla om hur man vill ha fysisk beröring under födandet.


För oss på BB Stockholm är det viktigt att kvinnan känner sig så trygg som möjligt under graviditet och födande samt att hon och hennes partner känner sig delaktiga i planeringen. Vår förhoppning är att denna individanpassning möjliggör en så bra start på föräldraskapet som möjligt. För många kvinnor finns det ett behov av att stanna lite längre på vår BB-avdelning efter att barnet har fötts. Syftet med det är att vi tillsammans ska kunna hjälpas åt att hantera de känslor som uppkommer i samband med den stora hormonella omställningen som förlossningen innebär. På så vis har vi möjlighet att fånga upp tidiga signaler på eventuell depression eller ökad ångest. Oftast räcker det med att vi möjliggör för kvinnan att få sova ordentligt. Innan familjen lämnar BB så har vi kontakt med BVC och eventuellt behandlande psykolog och/eller psykiatriker för att planera uppföljning av hur kvinna mår.


//Malin


Här kan du läsa del ett av tre på tema npf, graviditet, förlossning och föräldraskap av Lotta Borg Skoglund, läkare på SMART Psykiatri.

Senaste inlägg

Visa alla