BG1.jpg

Blogg

  • Martina Nelson

PMS - gör livet allt annat än roligt!

Hur kommer det sig att 30 % av världens fertila kvinnor månad efter månad ramlar ner i ångest och nedstämdhet? Och varför görs inte mer för att vi ska få slippa detta? PMS kanske associeras med lite stingslighet dagarna före mens och ökat godissug. Men för hundratusentals kvinnor världen över är lidandet betydligt större än så.

Ett blogginlägg av Ulrike Braun, leg psykolog, författare och medarbetare på Smart Psykiatri.



Kl. 7:55 (skolan börjar 8:10)

Alla fyra trängs i hallen. Det är svettigt, termometern visar redan 22 grader denna onsdag morgon, första veckan i augusti. 7-åringen sitter med ena strumpan i handen, med frånvarande blick och nynnar. 10-åringen står i trapphuset och gör högljudda tricks med skateboarden. Sambon letar förtvivlat efter gympakläderna och ropar med irriterad röst från rummet bredvid. En macka med messmör ligger med den kladdiga sidan ner på hallgolvet.

En vanlig morgon som den kan se ut ibland med två barn och stressiga heltidsjobb. Men hur den slutar kan se helt olika ut.


Dag 1–14: Jag tar strumpan ur 7-åringens hand och drar lekfullt på den på foten, samtidigt som jag säger till sonen att han kan göra tricks nere på gatan medan han väntar på resten av familjen. Jag är lite irriterad på sambon som inte har hjälp till att packa gympaväska kvällen innan men hjälper honom ändå att leta efter gympakläderna utan kommentarer. Jag vet att han är stressad just nu. Jag hinner ge honom och barnen en puss innan de försvinner ut genom dörren.


Dag 14–28: Jag stormar ut i hallen med hårda steg och fräser år 7-åringen att hon måste skynda sig. När hon fortsätter att slöa rycker jag strumpan ur handen och drar oömt på den samtidigt som jag med sur och irriterad röst fräser åt sonen att sluta. När han inte gör det drar jag igen ytterdörren med en hård smäll. Dottern börjar gråta. När sambon ropar svarar jag på ett surt och otrevligt sätt och svär tyst för mig själv. Sambon hör mitt mumlande och blir sur tillbaka. När dottern som gråter rusar in på sitt rum och (precis som jag innan) smäller igen dörren brister det. Jag skriker rakt ut och låser jag in mig på toaletten för att jag så starkt känner att jag vill skälla mera, skrika, stampa, säga elaka saker. När familjen är ute ur lägenheten börjar tårarna rinna. Trots det kan jag inte riktigt släppa sambons missade gympaväska och skickar ett surt sms.


Som två personer: en snäll, vänlig och tålmodig. En sur, argsint, oberäknelig och jättetrött. Sen kommer mensen och allt släpper. Det är en befrielse att se de röda fläckarna på pappret och hela kroppen slappnar av.


Var tredje kvinna i fertil ålder mår riktigt dåligt dagarna före mens. För vissa kan det vara så länge som upp till två veckor varje månad. Detta innebär att tusentals kvinnor upplever att de blir mer eller mindre personlighetsförändrade månad efter månad. Kvinnor som berättar om bottenlös ledsamhet, brinnande ilska, nattsvart ångest, skuldkänslor och infekterade konflikter. Och sedan några veckor i månaden då allt ska ställas till rätta igen.


Många av oss upplever att vi har mått dåligt i perioder sedan tonåren, men kanske inte har vetat vad det beror på. Ungefär 80–95% av menstruerande kvinnor beskriver att de har någon form av psykologiska symtom före mens och 30–40% beräknas ha fler symtom vilket då kallas PMS. Vad är det då? PMS, premenstruellt syndrom, är de psykiska och fysiska besvär som pågår perioden innan mensen startar. En del upplever besvären endast några dagar innan mens, en del upplever dem redan kring ägglossningen som sker ungefär två veckor före mens. PMS-besvären upphör när mensen kommer eller under de första tre dagarna. De vanligaste psykiska symtomen är att vi känner oss nedstämda, blir ångestfyllda, pendlar i humöret, upplever en känsla av kontrollförlust, irritabilitet, koncentrationssvårigheter och minskat intresse för aktiviteter som vi vanligtvis tycker om. Till de fysiska symtomen hör minskad/ökad aptit, bröstspänning, svullnad, trötthet och störd nattsömn.

Hur PMS upplevs är individuellt, och symtomen kan variera från cykel till cykel. Många upplever att PMS-perioden förvärras kraftigt efter att man har fått barn. PMS har även en ärftlig komponent, så om din mamma eller mormor led av PMS är sannolikheten stor att även du gör det.


Det var först 2013 som den svårare formen av PMS, premenstruellt dysforiskt syndrom, PMDS, blev erkänt som en egen diagnos i DSM-5, en handbok för psykiatrin som innehåller standarddiagnoser för psykiatriska tillstånd. Upp till 3–9% av vuxna kvinnor uppskattas lida av PMDS, men det är troligt att tillståndet ofta förbises ofta inom vården. Många gånger har vi också svårt att själva se sambandet mellan vårt psykiska mående och menstruationscykeln. Vi kan inte tro att det är PMS som kan få oss att må dåligt som vi gör. Vid PMDS har man samma symtom som vid PMS, bara mycket mer intensivt och ofta så illa att det allvarligt påverkar vårt sätt att fungera i vardagen. Det är dock viktigt att komma ihåg att PMS inte är en psykisk sjukdom, utan ett i grund och botten ett hormonellt tillstånd som du inte kan rå för. Det är inte ditt fel, och vi är tusentals som kämpar på samma sätt som du, månad efter månad. Du är inte ensam!

Vad beror PMS på?

Idag vet vi att PMS beror på en överkänslighet mot en viss nedbrytningsprodukt som uppkommer då hormonet progesteron bryts ned. Det ämnet kallas alloprenanolon och påverkar det system i vår hjärna som är dämpande, bromsande och lugnande, det så kallade GABA-systemet. Det kan nästan liknas vid en form av allergi. När GABA-systemet inte fungerar som det ska får vi svårare att reglera känslor och hålla tillbaka impulser, och saker som i vanliga fall kan kännas lite jobbiga kan under en PMS-period helt bringa oss ur balans.

Vad finns det för hjälp?

Idag erbjuds man i första hand behandling med hjälp av hormonella preparat som t ex hormonspiral eller P-piller. Många behandlas även med antidepressiva läkemedel, så kallade SSRI-preparat under de dagar som man är drabbad. Forskning kring andra, mer riktade, mediciner pågår, men är ännu i sin linda. En del upplever att de blir hjälpta av dessa behandlingar, andra får begränsad effekt och kanske inte kan eller vill behandlas medicinskt.


Det finns även psykologiska metoder för att minska de negativa konsekvenserna av våra hormonella svängningar. Forskningsstudier visar att KBT, alltså Kognitiv Beteendeterapi, kan hjälpa oss att hantera våra hormonella svängningar på ett mer konstruktivt sätt. De hormonella svängningarna kan vi inte ta bort med hjälp av KBT, men de negativa följdverkningarna kan vi alltså påverka. KBT har som utgångspunkt att känslor, tankar och beteenden är tätt sammankopplade med varandra. Genom att tex ändra på våra beteenden, så kan vi indirekt påverka våra tankar och känslor. I en KBT-terapi jobbar man med tankar, känslor och experimenterar med nya beteenden.

Känslornas roll

Många av oss uppger att de starka känslorna och de snabba humörsvängningarna är det som upplevs som mest plågsamt. Känslorna upplevs komma helt utan förvarning och överraskar ofta både oss själva och vår omgivning. Många som söker terapi har en stark önskan om att få slippa ifrån sina känslor helt och hållet eftersom de är så plågsamma. Tyvärr är detta inte möjligt, av den enkla anledningen att det inte går att leva utan känslor. Känslor har vi nämligen av en anledning och de är helt livsnödvändiga för oss människor. Utan känslor som tex rädsla och ilska hade vi aldrig överlevt som art. Inte bara det, känslor fungerar som ett ordlöst språk oss människor emellan. De ger oss också värdefull information om vad vi behöver för att må bra och vilka situationer som är bra för oss. Man kan säga att känslor fungerar som en inre kompass i våra liv och de innehåller värdefull information om oss själva. Tyvärr är våra känslor när vi har PMS lite felinställda. De har ett viktigt budskap, men är samtidigt ofta orimligt starka och våra reaktioner blir därmed starkare än vad de hade varit i vanliga fall. Man kan säga att vi när vi har PMS har rätt i sak, men fel i volym. Efter att den starka känslan har lagt sig (för det gör den alltid efter en stund!) följer hos många skuldkänslor och självanklagelser som förvärrar vårt mående.

Kompensationsfällan

När PMS-perioden är över följer hos de flesta en mer harmonisk period då vi är mer i balans med oss själva. Hos många dröjer däremot skuld- och skamkänslor kvar, och man gör allt för att de PMS-fria veckorna ska bli så harmoniska och utan konflikter som möjligt för att kompensera för den stökiga perioden innan. Många av oss kanske sopar viktiga konflikter eller samtalsämnen under mattan under denna period, bara för att för en gång skull ha det bra tillsammans med människorna omkring sig. Tyvärr försvinner inte skälva orsaken på problemet genom att vi hanterar det på detta sätt. Istället riskerar problemen att ligga och bubbla under ytan, för att under nästa period, när den mentala bromsen sätts ur spel, skjuta upp till ytan som en badboll som trycks ner under vatten. Så hur kan vi göra för att inte hamna i denna fälla? Ett sätt är att våga ta upp problemområden även när vi har en bra period, och att istället bordlägga diskussion av problemområden under de perioder då vi har PMS. Detta kanske är lättare sagt än gjort, och det för oss direkt in på nästa viktiga område, näligen omgivningens hjälp och stöd.

Partnerns roll är A och O

I en nära relation är PMS ett gemensamt problem. Forskningsstudier visar att om ett par gemensamt tacklar PMS med hjälp av KBT så blir behandlingsutfallet mycket bättre. Tex kan man som par prata igenom och göra en överenskommelse kring vilka teman som är ok att ta upp under PMS-perioden, och vilka som man bör vänta med till en lugnare period. När sedan PMS-perioden kommer kan partnern hjälpa till genom att inte ge sig in i diskussioner och att gemensamt skriva upp diskussionsämnet, så att man kan ta tag i det några dagar senare. Helst ska även partnern ta ansvar för att ta upp problemområdet under den lugnare perioden. Det finns bra appar där man kan dela sin menstruationscykel med sin partner, så att denne är förberedd.

Omtanke om oss själva

Vi kan göra en del för att ta hand om oss själva efter bästa förmåga när vi är under isen. Som jag nämnde tidigare så påverkas våra tankar och känslor av våra beteenden, och genom att göra snälla saker mot oss själva signalerar vi till vårt psyke om att vi är värda att tas om hand. Det i sin tur påverkar våra negativa tankar om oss själva och därmed våra känslor. Under en PMS-period kan det vara bra att packa in sig i bomull. Precis som vi skulle göra gentemot en vän som mår dåligt, kan vi ta hand om oss själva. Här behövs inga stora handlingar. Det kan räcka med att ta på oss mjuka, sköna kläder, duscha varmt och länge, äta saker vi tycker om, ringa en kompis, lyssna på ljudbok etc. Listan kan göras lång, och vad som får oss att må bra är naturligtvis väldigt individuellt. Hemligheten är att ösa på med bra beteenden gentemot oss själva när vi är under isen, vare sig vi tror på det eller känner för det i stunden. Ett knep är att ha en lång lista med ”må bra-beteenden” i mobilen och sedan beta av dem en efter en, lite som en robot.

Ovanstående är ett litet axplock utifrån hur det kan se ut att hantera PMS med hjälp av KBT. KBT kräver mycket övning. Att öva in nya tankar och beteenden kan likställas med att träna en muskel; det krävs många repetitioner för att muskeln ska växa och orka lyfta mer. På samma sätt kräver KBT att vi om och om igen tränar oss på att agera annorlunda, och att nosa på nya alternativa sätt att tänka. På sikt kommer vi att kunna tänka mer nyanserat, även när vår känslomässiga broms tillfälligt har spårat ur.

Om du vill läsa mer om KBT vid PMS finns denna bok "PMS - få hjälp med KBT".


Det finns även en inspelad föreläsning kring detta tema på SVT Play som du kan ta del av här.


//Ulrike

 

Herrljungagatan 1 
506 30 Borås
0708 60 74 75

Vardagar: 8.30 – 17.00

Nordlinds väg 95

217 73 Malmö

0733 42 72 38

Vardagar: 8.30 – 17.00

Stockholm (huvudkontor) 
info.stockholm@smartpsykiatri.se

Svärdvägen 25 B
182 33 Danderyd
0700 98 27 09

Vardagar: 8.30 – 17.00
Telefontid: 13.30 – 15.30

Dag Hammarskjölds väg 13
752 37 Uppsala 
0700 98 23 58

Vardagar: 8.30-17.00

Vardagar: 8.30 – 17.00

Kungsgatan 22
352 33 Växjö
0708 69 65 58

 

SMARTP_T.png