BG1.jpg

Blogg

  • Martina Nelson

Varför är det så svårt att förstå språkstörning?

Uppdaterad: apr 16

Språkstörning är en utvecklingsrelaterad funktionsnedsättning som innebär att språkutvecklingen inte följer det typiska mönstret, och att personen har svårare än andra att lära sig sitt modersmål. Detta leder till att språket utvecklas långsammare – ofta betydligt långsammare – än hos jämnåriga. Den som har en språkstörning kan till exempel ha svårt att hitta ord, göra sig förstådd, eller att förstå vad andra säger. En språkstörning kvarstår ofta hela livet, även om den kan yttra sig annorlunda hos vuxna än hos barn. Orsaken till språkstörning är inte helt känd, men vi vet att det finns en genetisk faktor som troligen samverkar med andra faktorer. Bristande stimulans är aldrig en orsak till språkstörning (men kan givetvis förvärra en redan existerande språkstörning).


Statistiskt sett finns det minst ett barn i varje skolklass med en språkstörning. Men trots att kunskaperna ökar, så lever många seglivade myter och missförstånd kvar.

Det kan vara svårt att förstå vad en språkstörning är och hur den yttrar sig. Jag tror att detta beror på att begreppet språk är stort och svårt att definiera entydigt. Språket är också en sådan självklar sak att de flesta av oss aldrig reflekterar över hur det skulle vara att inte ha tillgång till det.


Jag tänkte försöka bidra till att öka kunskapen, genom att berätta vad en språkstörning INTE är.


En språkstörning är inte samma sak som talsvårigheter

Svårigheter med att tala, till exempel svårt att säga /r/ eller /s/, kan visserligen ingå i en språkstörning, men det behöver inte vara så.


Så här står det i Nationalencyklopedin (ne.se): ”Den viktigaste förutsättningen för det mänskliga språket ligger i hjärnan, som har flera genetiskt bestämda strukturer som specifikt betjänar språket (…). Talet bygger i hög grad på ett utvecklat samspel mellan främst struphuvud, tunga och läppar. Ändå är den mänskliga språkförmågan ingalunda bunden till talapparaten. Detta framgår av att personer som fötts döva, och som därför aldrig hört hur talat språk låter, trots detta kan lära sig dövas teckenspråk med jämförbar uttrycksfullhet”.


Det språk som vi människor använder för att kommunicera med varandra sitter alltså INTE i munnen, utan i hjärnan. Tal är bara ett av de sätt som vi kan använda för att uttrycka vårt språk på – andra sätt kan vara genom att skriva eller använda teckenspråk.


Det vi uttrycker genom talat språk kan beskrivas som toppen av ett isberg. Om någon talar ”sluddrigt” eller otydligt så lägger vi märke till det, men det säger inte mycket om personens språkliga förmågor i övrigt. Och alla isberg syns ju inte ens ovanför vattenytan. För de allra flesta är språkstörningen en dold funktionsnedsättning som varken syns eller hörs.


Språkstörning kan inte botas med träning

En språkstörning finns ofta kvar hela livet även om den kan ta sig olika uttryck i olika åldrar. Precis som andra barn så utvecklas barn med språkstörning och blir bättre och bättre i sin språkliga förmåga. Men ofta går utvecklingen långsammare än hos jämnåriga. Därför riskerar ett barn med språkstörning att halka efter mer och mer ju mer åren går, särskilt om inte rätt insatser sätts in.


Språklig stimulans ÄR viktigt för alla – i synnerhet för den som har svårt med språket. Logopeder och pedagoger kan hjälpa barn (och vuxna) med språk- och talsvårigheter att utveckla många förmågor, men träningen är lönlös om man inte samtidigt arbetar med att hitta strategier, verktyg och anpassningar i vardagen, tillsammans med anhöriga, pedagoger och arbetsgivare.


En språkstörning påverkar inte bara svenska-undervisningen i skolan

En språkstörning påverkar ALL inlärning i ALLA ämnen. Eleven behöver förstå instruktioner och lära sig ord och begrepp i alla skolans ämnen. I de flesta ämnen behöver eleven också kunna uttrycka sig muntligt och skriftligt för att visa sina kunskaper.


Språkstörning beror inte på flerspråkighet

En språkstörning kan inte orsakas av flerspråkighet. Däremot kan förstås även flerspråkiga barn ha språkstörning. Språkstörningen kommer då att leda till att barnet får svårigheter på alla sina språk.


Ett begrepp som jag tycker är användbart här är ”språklig sårbarhet”. Det handlar om att de språkliga kraven i miljön är högre än individens faktiska språkliga förmåga.


En person som inte behärskar språket som talas i det land hen befinner sig är språkligt sårbar, men har för den sakens skull inte en språkstörning. Om jag går på en föreläsning i ett ämne jag inte behärskar kommer jag garanterat att vara språkligt sårbar, för jag kommer inte känna igen de ord och begrepp som används.


En språkstörning innebär inte låg intelligens

Om du är utomlands och inte kan språket så är du inte mindre intelligent för att du inte förstår allt som sägs – eller hur? Du tänker lika bra som tidigare trots att du inte förstår vad andra säger eller kan uttrycka dig som du önskar. Personer med språkstörning är alltså lika smarta (eller osmarta) som folk i allmänhet. Förutom att detta med språket krånglar till det.

Däremot får elever med språkstörning ofta inlärningssvårigheter eftersom språket är vårt viktigaste redskap för inlärning. Det är därför som språkstörning kan få allvarliga konsekvenser om rätt stöd inte sätts in. Och det är därför du, som finns i barnets närhet är oerhört viktig, för att ge alternativa vägar till inlärning.


Språkstörning beror inte på koncentrationssvårigheter

Har du någonsin försökt se en otextad film på ett språk du inte behärskar så väl? Då kanske du märkte hur mycket energi som gick åt för att hänga med i handlingen. Det kan göra att du får svårt att koncentrera dig på filmen. Det som förefaller vara koncentrationssvårigheter kan alltså i själva verket bero på språksvårigheter. Men det är minst lika vanligt att det som förefaller vara språksvårigheter i själva verket beror på koncentrationssvårigheter. Det är också vanligt att barn med språkstörning också har adhd, autism eller andra neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, dvs att det vi ser är en kombination av svårigheter inom olika områden.


Genom att kartlägga individens förmågor kan vi på ett bättre sätt anpassa den hjälp vi ger.

Den som har en språkstörning är inte lat

Visst är vi människor bekväma av naturen, och visst väljer vi de vägar som tar minst energi för oss. Det är ett smart sätt att spara på krafterna. Men du kan utgå ifrån att den som har en språkstörning gör så gott hen kan för att förstå vad du säger, och för att göra sig förstådd. Precis som vid andra utvecklingsrelaterade tillstånd, som t.ex. adhd och autism, så är det helt lönlöst att säga till den som har svårt med språket att ”skärpa sig”.

För vi människor VILL kommunicera. Vi vill förstå vad andra säger, och vi vill bli lyssnade på och förstådda. Kommunikation skapar delaktighet. Genom delaktighet blir människan en likvärdig medlem i samhället. Så låt oss hjälpas åt att skapa delaktighet för alla de barn, ungdomar och vuxna som har en språkstörning.


//Anna-Karin Arnald


Anna-Karin är leg. logoped och har arbetat många år med barn, ungdomar och vuxna med språkstörningar och läs- och skrivsvårigheter. Hon driver idag företaget Funka Mera (funkamera.se) tillsammans med Anna Cardell. På Funka Mera finns hjälpmedel och pedagogiskt material, för hem, skola och arbetsplats, med särskild inriktning på NPF, språkstörning och dyslexi.


Fler av Anna-Karins texter kan du läsa i hennes blogg: https://onlyforheroes.se/blogg/



Senaste inlägg

Visa alla