BG1.jpg

Blogg

Jag visste det! Om adhd hos äldre - ett inifrånperspektiv

”Jag fattade för länge sen att det var adhd! Men varför sökte jag då inte hjälp förrän jag fyllt 59 år?”

Som en del av samarbetet mellan SMART och Riksförbundet Attentions projekt Äldrelyftet har vi bjudit in av AnnKatrin Noreliusson, ordförande för Attention Hudiksvall, för att skriva en krönika. AnnKatrin är NPF-coach, anhörig till barn med adhd och grundare av Familjebalans, Familjebalanspodden - en podcast om NPF och psykisk hälsa, Tvångspodden och OCDHjälpen (som riktar sig till anhöriga).


Jo, jag sökte hjälp innan, men såhär var det... Mina barn utreddes för adhd när de var 7 respektive 11 år. Jag var då i 40 års åldern. Precis som för många familjer var det vår son som utreddes först. Under sonens utredningen fick BUP ta del av berättelsen om hans syster. Vårt uppmärksamma BUP-team rekommenderade oss att vår dotter skulle genomgå en utredning och mycket riktigt visade det sig att det var adhd som komplicerade hennes värld.


I den vevan började jag fundera en hel del på mig själv och mina tillkortakommanden under livet. Jag tog upp det med den kurator jag gick hos. Vi pratade mycket om barnens diagnos och hur vi kämpade hemma. Men hon viftade bort mina misstankar – ”Men AnnKatrin det är väl klart att det är svårt för dig när det jämt och ständigt är kaos hemma hos er.” 


Idag vet jag att jag bidrog till en del av det kaoset.


Jag hade svårt att släppa mina misstankar. Men när kuratorn sa så, så stoppade jag undan det. Men inte riktigt.. Hur hade min skoltid varit? Nu kom det upp till ytan igen, jag mådde ju skit under hela min skoltid! Ända fram till att jag utbildade mig till tandtekniker kände jag mig som den mest korkade eleven. Och ibland som rätt bråkig, vrång och envis. Under tandteknikerutbildningen gjorde jag något som jag verkligen ville och hade handlag för.


Innan utbildningen var det svårt för mig att känna gemenskap, känna att jag dög, att jag förstod tillräckligt eller var nåt att räkna med. Men där kom jag till min rätt.

Senare går jag in i utmattning efter utmattning och kommer liksom inte ut ”hel” på andra sidan. Jag får möjlighet att gå i KBT och träffar en terapeut som efter ett tag frågar mig ”har du aldrig funderat på om du har adhd?”

– Som jag har! Massor är mitt svar, det har gnagt i mig länge. 



Jag tar ett djup andetag och ringer primärvården, bokar en tid med förhoppning om att få en remiss för utredning. För att få veta om jag har adhd, något annat eller ingenting. Jag möter en läkare som på min önskan om utredning svarar – Du kom hit till besöket i tid, du är gift sen många år, du har utbildning och jobb! Det blir ingen utredning. Va - tänker jag - är det så det är, och besviken går jag därifrån. Jag känner mig helt tom, aldrig kommer jag få ett svar eller en förklaring. Det kanske finns någon hjälp för mig med.

Det går några år till, en till utmattning och en ny kurator hjälper mig att skriva en egen vårdbegäran för utredning. Och nu gick det snabbt. Inom loppet av ett år blir jag kallad till utredning och får svar, medelsvår adhd. Nu kom något nytt och smärtsamt, skamkänslor! Jag skämdes, jag som har #skrotaskammen som ett av mina viktigaste budskap när jag föreläser. Hur i helskotta hängde det ihop? Jo, jag tror - som alltid - att det är lättare för mig att hävda andra rätt att få hjälp. Men inte min egen.


Nu, några år efter att min utredning är klar - jag fick trots allt diagnosen i 60årspresent - har jag förlikat mig med att det var som jag trodde. Jag har adhd. Att sörja att jag fick diagnos sent - med ett liv av motgångar och en tuff skolgång - känns bortkastat. Jag har valt att bearbeta det, programmera om hjärnan och ge vissa delar ett nytt slut. En sorts bearbetning för att jag ska slippa känna bitterhet.


Så tack för allt kaos! Det har gjort mig till en starkare och mer ödmjuk människa.


När det sliter som mest i mig tar jag fram ”This too shall pass” som lär vara ett persiskt ordspråk eller så tar jag mig en tur till ”min” tall för en stunds återhämtning.


//AnnKatrin

www.familjebalans.se

https://familjebalans.se/tjanster/ocdhjalpen/

Du hittar Familjebalanspodden här och Tvångspodden här.


Här kan ni ta del av Attentions projekt - Äldrelyftet och läs gärna vårt tidigare blogginlägg på temat här.

 

Herrljungagatan 1 
506 30 Borås
0708 60 74 75

Vardagar: 8.30 – 17.00

Nordlinds väg 95

217 73 Malmö

0733 42 72 38

Vardagar: 8.30 – 17.00

Stockholm (huvudkontor) 
info.stockholm@smartpsykiatri.se

Svärdvägen 25 B
182 33 Danderyd
0700 98 27 09

Vardagar: 8.30 – 17.00
Telefontid: 13.30 – 15.30

Dag Hammarskjölds väg 13
752 37 Uppsala 
0700 98 23 58

Vardagar: 8.30-17.00

Vardagar: 8.30 – 17.00

Kungsgatan 22
352 33 Växjö
0708 69 65 58

 

SMARTP_T.png